Matallergi

Video: Matallergi

Vad är...

Vad är matallergi?

Matallergi är när kroppens immunsystem reagerar på ett visst livsmedel.

Immunsystemet är ett komplext nätverk av speciella celler och vävnader som normalt hjälper till att skydda kroppen mot främmande material.

Hos människor med matallergi tolkar immunsystemet vissa livsmedel, som normalt är ofarliga, som främmande eller eventuellt skadliga.

Följden blir att immunsystemet producerar något som kallas IgE-antikroppar och histamin, som frisätts i blodbanan för att bekämpa de "främmande" ämnena. Det här sätter igång en kedja av inflammatoriska händelser i hela kroppen som leder till allergisymtom.

Matallergi är vanlig och drabbar 2-6 % av befolkningen. Den är vanligast hos barn mellan 2 månader och 3 år.

De livsmedel som oftast ger allergier är komjölk, ägg, fisk, nötter (särskilt jordnötter), soja och skaldjur.

De personer som har matallergi får ofta symtom kort efter att de har ätit livsmedlet. Hos vissa barn kan det räcka med att vidröra eller andas in det aktuella livsmedlet för att framkalla en allergisk reaktion.

En del barn reagerar med utslag eller magbesvär på viss mat, utan att det är fråga om allergi i medicinsk mening.

Det innebär att de kanske inte behöver undvika födoämnet i fråga helt och hållet, som fallet är vid allergi. Sådan "födoämnesintolerans" beror på den mängd man äter, vilket betyder att barnet kan äta små mängder av ett livsmedel utan att reagera på det.

Livsmedel som kan framkalla intolerans är t.ex. komjölk, citrusfrukter, tomater, jordgubbar och choklad.

Symptom

Symtom och tecken

Symtom på matallergi kan vara utslag (ofta nässelfeber eller eksem), snuva, nysningar, rinnande ögon, klåda i halsen, hosta, väsande och pipande andning, buksmärta, kräkningar och diarré.

Vid matallergi kommer symtomen ofta snabbare, och de är intensivare, än symtomen vid födoämnesintolerans. Barn med eksem kan få nässelutslag eller generell hudrodnad med intensiv klåda av viss mat, och då river de sönder eksemhuden.

Nästan alla barn med eksem uppvisar emellertid också lindrigare intolerans för viss mat, ofta "stark" sådan som ketchup och senap, även citrusfrukter o.a.

Slutligen växlar kroniska eksem i svårighetsgrad av andra orsaker än maten (luftfuktighet o.a.) och även helt spontant.

Man ska därför vara måttfull när det gäller att ta bort viktiga näringsämnen ur eksembarnets mat i tron att man på så sätt ska kunna bota eksemet! Sådana försök har lett till undernäring!

Atopiskt eksem är också vanligt i samband med matallergi

Samband mellan eksem och matallergi kan likväl förekomma. Små spädbarn med allergi mot komjölkprotein kan få ett eksemartat utslag som ett delsymtom och huden kan bli helt bra med komjölksfri diet.

Många föräldrar till barn med astma och migrän upplever också att sjukdomen blossar upp när barnet äter viss mat. Rådgör med er barnläkare om hur man ska se på dessa samband i just ditt barns fall!

Komplikationer

Komplikationer

I sällsynta fall kan en allergisk reaktion vara livshotande. Detta kallas allergichock eller anafylaxi och är en allvarig och snabb allergisk reaktion som i allmänhet påverkar mer än en del av kroppen. Om inte behandling sätts in omedelbart kan tillståndet snabbt bli livshotande.

De första symtomen på en allergichock är ofta klåda och en brännande eller stickande känsla i munnen, på läpparna och i svalget. Dessutom kan personen bli svullen runt ögonen, munnen och läpparna. Svullnaden åtföljs ofta av allmänna utslag i form av nässelfeber över hela kroppen. Slemhinnorna i munnen och svalget kan svullna upp, så att personen får svårt att svälja och andas.

Allergichocker kan också påverka cirkulationen och barnets hud kan bli blek, kall och svettig. Pulsen ökar när blodtrycket faller, och det finns risk för att barnet svimmar. Andra symtom på en allergichock är magont, kräkningar, diarré, kramper och extrem trötthet (letargi).

Ring omedelbart 112 om ditt barn har matallergi och plötsligt får svårt att andas eller andra symtom som tyder på en allergichock.

Mjölkallergi och mjölkintolerans

Mjölk är ett de vanligaste livsmedlen som kan ge symtom hos barn på grund av allergi eller intolerans.

En del barn är allergiska mot proteinet i komjölken. Barn som har den här allergin och äter eller dricker något som innehåller bara en mycket liten mängd komjölksprotein kan få allvarliga symtom, i första hand kräkningar och utslag, som kan te sig som ett atopiskt eksem.

Behandlingen består av en kost utan komjölk. De flesta små spädbarn med mjölkallergi löper risk att bli allergiska även mot soja, så många barnläkare ordinerar i denna situation en speciell "hypoallergen" välling som innehåller förspjälkade proteiner.

De flesta barn med komjölkproteinallergi har "vuxit ifrån" den i 2-årsåldern.

Även icke-allergiska former av överkänslighet för komjölk förekommer. Spädbarn med sådana problem kan vara kinkiga att mata och ha inslag av slem eller blod i avföringen. Detta kan även drabba barn som ammas om mamman dricker komjölk. Barn med mjölkproteinintolerans växer ofta ifrån problemet. Den bästa behandlingen är att undvika mjölk så mycket det går.

En farlig reaktion, som en allergichock, inträffar inte vid mjölkintolerans eftersom det inte är en allergi. Att ta bort allt komjölkprotein ur ett flaskbarns kost kräver regelbunden kontakt med barnläkare och dietist. En mamma som vill ta bort komjölkprotein ur sin egen kost kan också behöva läkarkontakt för att undvika bristsjukdom.

Vissa barn kan inte ta upp i tarmen laktos, som är det socker som finns i mjölk. Det kallas laktosintolerans och är inte heller en allergi. Det beror istället på att man saknar ett enzym. I vissa länder och trakter har nästan alla vuxna laktosintolerans, medan tillståndet är mycket ovanligt hos spädbarn.

Laktosintolerans ger fr a lösa avföringar, och ont i magen. Man kan ofta själv ställa diagnosen genom att föra dagbok över barnets kost och symtom. Det är inte heller farligt att pröva med någon mat som innehåller väldigt mycket laktos, t ex messmör.

Vid tveksamheter kan läkaren rekommendera att barnet gör ett laktostoleranstest, som innebär att utandningsluften analyseras efter att barnet har druckit en laktoslösning. Om ditt barn har laktosintolerans kan han/hon dricka laktosfri mjölk som finns i många livsmedelsaffärer. Fermenterade mjölkprodukter som youghurt och filmjölk innehåller mindre laktos än färsk mjölk. En del barn med laktosintolerans växer ifrån det, medan andra har det hela livet.

Äggallergi

Vid äggallergi utvecklar barnet en allergi mot äggprotein (albumin), som finns i äggvitan.

Symtomen uppkommer några timmar efter att barnet ätit äggprodukter. De vanligaste symtomen är utslag, buksmärta, diarré, kräkningar och luftvägssymtom, som snuva, nysningar och andningsproblem. Vid svåra fall kan en allergichock inträffa.

Diagnosen kan normalt ställas med hjälp av barnets sjukdomshistoria men kan bekräftas med ett hudtest. De flesta barn växer ifrån sin äggallergi, men ibland blir den bestående.

Barn som har haft en allergichock mot ägg bör få en adrenalinpenna - en förfylld automatisk injektionspenna. Läkemedlet bör injiceras omedelbart efter att barnet fått någon form av allergiska symtom, för att dämpa den allergiska reaktionen och hjälpa till att skydda luftvägarna. Efter att injektionspennan använts ska barnet omedelbart tas till en akutmottagning för bedömning och ytterligare behandling. Det är viktigt att känna till att vissa livsmedel kan innehålla äggprotein och som förälder till ett barn med äggallergi måste du lära dig vilka livsmedel barnet inte ska äta.

Nötallergi

Jordnötsallergi och annan nötallergi är vanlig hos barn, och till skillnad från mjölk- och äggallergi, blir den i allmänhet inte bättre med åldern.

Vid nötallergi utvecklas symtomen ofta snabbt och kan leda till en svår allergisk reaktion eller allergichock. Det är ett livshotande tillstånd som kräver akutvård. Nötallergi diagnostiseras ofta med sjukdomshistoria, men kan bekräftas med ett hudtest eller ibland med ett provokationstest, som innebär att barnet får nötter och övervakas för en allergisk reaktion.

Test av ett barn för en eventuell nötallergi genom att ge barnet nötter får bara göras under noggrann medicinsk övervakning på ett sjukhus, eftersom det kan leda till en allvarlig allergisk reaktion.

Den bästa behandlingen vid nötallergi är att lära barnet att undvika mat som innehåller nötter.

Det är viktigt att läsa innehållsförteckningar på livsmedel och vara försiktig på restauranger, speciellt på kinarestauranger som lagar mat med jordnötsolja.

Barn som har haft allvarliga reaktioner mot nötter bör få en adrenalinpenna, som är en förfylld automatisk injektionspenna som innehåller adrenalin. Läkemedlet ska injiceras omedelbart efter att barnet fått symtom för att minska den allergiska reaktionen och hjälpa till att skydda luftvägarna.

Efter att ha fått en sådan adrenalininjektion ska barnet omedelbart tas till en akutmottagning för bedömning och ytterligare behandling.

Behandling

Behandling/Gör så här

Beställ tid hos en barnläkare om du misstänker att dit barn har en matallergi.

Läkaren kanske kan diagnostisera allergin genom att undersöka barnet och gå igenom symtom och sjukdomshistoria. Ibland vill läkaren göra olika tester på barnet för att kontrollera en speciell allergidiagnos. Dessa kan göras i form av blodprover eller hudtester.

Ibland görs dessa undersökningar av en allergolog, en läkare som specialiserat sig på allergier. Om testerna visar en allergi är den bästa förebyggande åtgärden att undvika dessa livsmedel så mycket som möjligt. Men om testerna är negativa (dvs. inte visar någon allergi), betyder det inte alltid att allergi kan uteslutas; barn med misstänkt matallergi ska alltid kontrolleras noggrant.

Om du misstänker att speciell mat eller speciella livsmedel orsakar allergin, kan du i samråd med läkare försöka ta bort dessa från barnets kost.

Det innebär att man tar bort ett eller flera livsmedel under en 2-3-veckorsperiod. Om barnet, som en följd av kostförändringen, blir bättre kan du införa det speciella livsmedlet för att se om symtomen kommer tillbaka.

Om barnet är allergiskt mot flera olika livsmedel kan det vara svårt att hitta en kost som säkerställer att barnet får i sig tillräckligt med näringsämnen. Då kan det vara bra att ta hjälp av en dietist eller nutritionist.

Barn som tidigare har fått en allergichock eller en allvarlig allergisk reaktion bör ha med sig en dos adrenalin (Anapen eller EpiPen) som barnet eller dess föräldrar kan injicera om en allergisk reaktion skulle inträffa. Adrenalin är ett hormon som hjälper till att öppna luftvägarna för att förbättra andningen och blodtrycket och minska den allergiska reaktionen i kroppen.

Ta barnet direkt till akutmottagningen när detta läkemedel har använts.

Förebyggande

Förebyggande åtgärder

Att introducera de vanligaste allergiframkallande ämnena i kosten (komjölk, ägg, fisk) inte alltför tidigt (efter åtminstone 4 månaders ålder för de två sistnämnda) men medan barnet fortfarande ammas, anses minska risken för allergier.

Det är viktigt att ha respekt för att de födoämnen det gäller är mycket viktiga komponenter i ditt barns kost. Barn som inte dricker mjölk löper t ex risk att drabbas av kalkbrist.

Att målmedvetet ta bort något eller flera av dessa födoämnen ur kosten är ett stort ingrepp, som föräldrar inte ska företa på egen hand utan bara i samråd med barnläkare.

Om ditt barn, i synnerhet som spädbarn (under 12 månader) ordineras en sådan eliminationsdiet av läkare, så ska du se till att få detaljerad skriftlig information och även kontakt med dietist. Undernäring och felnäring i denna tidiga ålder kan skada ditt barn på sikt.