Magont (Buksmärta)

Video: Magont (Buksmärta)
Animationen visar hur smärtan i magregionen förflyttar sig vid blindtarmsinflammation

Vad är...

Om magont och buksmärtor hos barn

Det är vanligt att även litet större barn (omkring 4 år och uppåt) klagar över ont i magen. Det beror oftast på ofarliga saker som att ha ätit för mycket eller inte ätit ordentligt, gaser i magen eller en ofarlig virusinfektion. Barn kan också drabbas av smärtor i buken om de har en annan sjukdom, t.ex. en infektion i öron, hals eller lungor.

Det finns dock även allvarliga tillstånd som måste behandlas på sjukhus. Barn som återkommande får ont i magen bör undersökas av läkare. Det kan bero på tillstånd som förstoppning eller på urinvägsinfektion.

Om ytterligare symtom som kräkningar, diarré och/eller blod i barnets avföring uppträder under dessa återkommande perioder, kan barnet ha en kronisk tarmsjukdom som Crohns sjukdom, ulcerös kolit eller glutenintolerans (celiaki).

I de flesta fallen av återkommande magont, särskilt hos barn i skolåldern, är besvären förknippade med psykologisk stress eller oro. Barn som inte kan verbalisera obehagskänslor eller stress uttrycker ofta sitt obehag med magont (medan vuxna snarare får huvudvärk av liknande orsaker).

Som förälder kan du hjälpa barnet genom att anteckna information om magsmärtorna. Det hjälper dig att förstå varför barnet upprepade gånger får ont i magen och underlättar också för läkaren att ställa rätt diagnos.

Försök att få med följande information:

  • När började smärtan och var det före eller efter måltid? 
  • Började den plötsligt eller gradvist? 
  • Var gör det ont? 
  • är smärtan konstant eller kommer och går den? 
  • Gör det ont på samma ställe eller flyttar sig smärtan? 
  • är det något (t ex viss mat) som verkar utlösa smärtan? 
  • Hur länge gör det ont? 
  • Finns det något som lindrar eller förvärrar smärtan (som mat, hunger eller kroppsställning)? 
  • Finns det andra symtom, exempelvis feber, illamående, kräkningar eller diarré? 
  • Hur är barnets allmäntillstånd? Är hon mindre pigg än vanligt. 
  • Har barnet gått ner i vikt? 


När du kommer till läkare med ditt barn för denna typ av besvär, tag med gamla uppgifter om längd och vikt, för en tillväxtkurva kan säga mycket om orsaken!

Vanliga orsaker till buksmärtor

Några av de vanligaste orsakerna till buksmärtor hos barn är kolik, förstoppning, mag-tarmkatarr och urinvägsinfektion, samt tillstånd som måste opereras blindtarmsinflammation och invagination

Behandling

Egenvård

I det här avsnittet beskriver vi hur du kan behandla allmänna buksmärtor hemma och sedan tittar vi på behandlingen av de två vanligaste orsakerna till ont i magen: kolik och förstoppning.

Buksmärta i allmänhet

  • Låt barnet ligga och vila tills han känner sig bättre. 
  • Ge barnet små klunkar av klar vätska och undvik fast föda, om han mår illa eller kräks. 
  • Uppmuntra barnet att gå på toaletten om han har ont i magen. Det lindrar ofta smärtan. Naturliga laxermedel som plommonjuice och frukt (päron, aprikoser och persikor) kan hjälpa mot förstoppning. Ett varmt bad kan också hjälpa barnet att slappna av så att han kan gå på toaletten. 
  • Ge inte barnet smärtstillande läkemedel eller laxermedel om du inte vet vad smärtan i magen beror på. 
  • Återkommande buksmärtor hos litet större barn (4-årsåldern och uppåt) kan ha psykologiska orsaker. Tala med och lyssna på ditt barn! Beställ tid hos barnläkare (Vårdcentral eller Barn- och ungdomsmottagning) om du behöver hjälp! 


Kolik 

Ett spädbarn med kolik kan utgöra en stor utmaning för föräldrarna, men du kan trösta dig med att kolik i allmänhet blir bättre med tiden. Var inte rädd för att be familj och vänner om hjälp.

Det finns ingen kolikbehandling som fungerar på alla spädbarn, men det finns flera saker du kan pröva:

  • Se till att ditt barn får tillräckligt med mat. Hungriga spädbarn skriker! Väg honom regelbundet på BVC f a förvissa dig om att han går upp i vikt och följer sin tillväxtkurva. Både bröst- och flaskbarn vill ofta suga även när de INTE är hungriga och i dessa fall kan det hjälpa med napp. 
  • Få barnet att rapa både under och efter målen, eftersom luft i magen kan bidra till kolik. Rådgör med BVC-sköterskan om amningsteknik och om du har svårt att få ditt barn att rapa! 
  • Tänk på familjens dygnsrytm! Det blir lätt så att det är rätt lugnt och tyst hemma på dagen och att ljuden och aktiviteten ökar framåt kvällen (förvärvsarbetande föräldern kommer hem, det skramlas med tallrikar, TV:n sätts på). Fördela stimulans och aktiviteter jämnare över dagen! Många barn sover bättre efter storskötning eller ett varmt bad. 
  • Sluta röka! Ammande mödrar som röker ökar risken för att deras barn ska få kolik. 
  • En del spädbarn kan vara känsliga mot mjölkproteiner. Om du ammar kan du därför pröva att inte äta mjölkprodukter (mjölk, ost och smör) under en vecka. Då kan du själv emellertid behöva kalktabletter. Rådgör med BVC-sköterskan! En del kolikbarn lugnas av sång, musik eller monotona ljud (exempelvis ljudet av en tvättmaskin eller en dammsugare). Andra spädbarn föredrar rytmiska rörelser, t.ex. biltur, vagga eller gunga. 
  • Det finns INGET magiskt botemedel mot kolik! Forskning har dock tydligt visat att barn som har kolik växer ifrån det, och växer upp till normala, friska barn. 


Förstoppning 

  • Tänk på att ge barnet mycket att dricka (t.ex. vatten eller juice). Det kan minska tendensen till förstoppning. 
  • Ge inte barnet för mycket mjölk (särskilt O'boy!) eller mjölkmat (t ex pannkaka), eftersom de kan ge förstoppning. 
  • Flaskbarn blir ofta förstoppade. Tillsats av messmör eller katrinplommonjuice till flaskmjölken kan eventuellt prövas. Rådgör med sjuksköterskan på BVC!
  • Sund kost är nyckeln till att förebygga förstoppning. 
  • Låt barnet äta mycket färsk frukt och grönsaker så att det får i sig tillräckligt med fibrer. Havregrynsgröt och fullkornsbröd är också mycket fiberrika. Se till att hon dricker tillräckligt med vatten och annan vätska, särskilt när det är varmt väder. För mycket socker (läsk, godis) kan också ge förstoppning. Lär barnet sunda toalettvanor. Börja med potträning så fort barnet visar sig intresserat av detta. Passa på och ta en tur till toaletten efter måltid. Gör i ordning en del av badrummet åt barnet så att hon tycker det är trevligt att sitta på toaletten. Använd t ex klistermärken som belöning för att sitta på toaletten.

När söka läkare

När ska du söka läkare?

Åk till akutmottagning för barn eller ring Vårdguidens Sjukvårdsråd om barn 08-320100, om:

  • Ditt barn gråter hela tiden och du inte vet varför. 
  • Barnet är under 2 år och det märks att det har smärtor i buken. 
  • Barnet vill bara ligga stilla på sidan med uppdragna knän 
  • Barnet är väldigt sömnigt, slött, retligt eller förvirrat. 
  • Barnet har magsmärtor som har varat i mer än 2 timmar eller blir värre, även om besvären går över korta stunder. 
  • Barnet har buksmärtor och kräks, särskilt om smärtan inte ger med sig efter uppkastningen. 
  • Barnet har buksmärtor och kan ha fått i sig något giftigt (t ex järntabletter) 
  • Barnet har buksmärtor efter att ha slagit sig i magen (även t ex kört omkull på cykel) 
  • Barnet har ont i nedre högra delen av buken och har inte velat äta på hela dagen samt eventuellt även kräkts. Hos litet större barn (några år uppåt) kan det vara ett tecken på blindtarmsinflammation. 
  • Barnets buk känns svullen eller spänd och ömmar vid beröring. 
  • Din son har ont i pungen eller testiklarna. 

Beställ tid hos barnläkare eller på vårdcentralen om:

  • Ditt barn har återkommande magont 
  • Barnet har buksmärtor och det svider när hon kissar 
  • Barnet har återkommande ont i magen och diarré. 
  • Barnet har ont i magen, svårt att svälja och feber. Det kan vara ett tecken på halsfluss. Barnet får ont i magen och lös avföring efter att ha druckit mjölk. Det kan vara ett tecken på att han är laktosintolerant. 
  • Barnet har gått ner i vikt eller går inte upp i vikt tillräckligt snabbt (avplanande tillväxtkurva för vikt på BVC eller skolhälsovården). Det kan vara ett tecken på en kronisk tarmsjukdom. 

 
S.k. 3-månaderskolik 

Alla små spädbarn har skrikperioder, men vissa skriker mer än normalt. Kolik kallas ett beteendemönster som brukar kulminera i 3-månadersåldern och kännetecknas av långa skrikperioder ssk på kvällarna, varvid barnet kan bli mörkrött i ansiktet, drar upp knäna och verkar vilja bajsa. 

Rapningar och pruttningar hör till bilden men knappast kräkningar. Att suga på bröstet hjälper bara tillfälligt. Gungande rörelse (t ex bli buren runt av Pappa) och entonigt ljud (t ex åka bil) brukar hjälpa bra (vilket talar för att det inte handlar om svåra smärtor).

Tillståndet är också vanligare hos första barnet, vilket talar för att föräldrarnas reaktioner på barnets beteende medverkar.

Ta upp problemet på BVC! Beställ tid hos barnläkare om ni, trots sjuksköterskans råd, oroar er för att det kan vara något farligt!

Förstoppning

Somliga bröstbarn bajsar bara en eller två gånger i veckan medan andra bajsar efter varje mål. Allt däremellan är normalt.

Flaskbarn blir inte sällan förstoppade, däremot. Avföringen kan vara som hårda klumpar och det kan t o m komma litet blod från slemhinnebristningar när barnet bajsar. Ta upp problemet med sjuksköterskan på BVC!