Lunginflammation

Video: Lunginflammation
Videon visar ett barn med lunginflammation. Barnet har nedsatt allmäntillstånd, indragningar och slemhosta.

Vad är...

Kontakta din läkare

Vad är lunginflammation?

Lunginflammation är en infektion i själva lungvävnaden, där gasutbytet mellan blodet och luften äger rum. Lunginflammation kan orsakas av olika mikroorganismer som virus, bakterier, svampar eller parasiter.

Luftvägsvirus infekterar vanligen näsan och svalget och leder till förkylningar och andra infektioner i de övre luftvägarna. Lunginflammation av bakterier kommer ibland efter en sådan övre luftvägsinfektion, där virus s.a.s. har röjt vägen för bakterierna.

Men virus kan också orsaka lungiflammatin direkt. Det gäller bl a adenovirus, influensavirus och respiratoriskt syncytialvirus (RSV). Barn som bara är någon eller några månader gamla är särskilt känsliga för lunginflammation av RS-virus. Storasyskonet, som ofta är den omedelbara smittkällan, får bara en vanlig förkylning.

Bakterier som ofta orsakar lunginflammation är Streptococcus pneumoniae ("pneumokocker") och mykoplasma.

Lunginflammation kan vara en komplikation till kikhosta. Då får barnet feber och hostan förvärras.

De mikroorganismer som orsakar lunginflammation sprids lätt från person till person, främst genom hosta och nysningar, som skickar ut mycket små, virusinnehållande sekret-droppar i rumsluften, men även direkt kontakt via händerna kan spela en roll.

Symptom

Symtom och tecken

Lunginflammation kommer ofta efter en övre luftvägsinfektion (öLI), s k förkylning. Typiska symtom på lunginflammation är snabb och ansträngd andning, hosta, feber, frossa och allmän sjukdomskänsla.

Symtomen blir normalt värre vid bakteriell lunginflammation och kan omfatta extrem trötthet, nedsatt aptit, illamående och kräkningar, speciellt efter långvarig hosta.

Den typiska bilden är ett dubbel-insjuknande. Förkylningssymtomen har pågått några dagar och febern gått ner, när det tillstöter feber igen och värre hosta, snabb andning och indragningar i huden mellan revbenen med varje andetag.

Barn sväljer slemmet som bildas i luftvägarna, snarare än spottar ut det, vilket kan leda till kväljningar eller kräkningar.

En del barn klagar dock över magont när de har lunginflammation. Det beror på irritation i den del av lungorna som ligger nära magen eller på grund av att barnet svalt slem.

Lunginflammation orsakad av mykoplasma-organismen kallas ibland atypisk lunginflammation. Den drabbar oftast både barn och vuxna i samma familj eller på dagis, med feber, hosta och huvudvärk.

Den infektionen är inte så farlig som bakteriell lungiflammation. Barn med astma har lättare att få lunginflammation eftersom en slempropp kan stänga av en mindre bronk. Då blir det tillhörande segmentet i lungan gärna infekterat.

Komplikationer

Komplikationer

Lunginflammation hos barn kan leda till allvarliga komplikationer.

Inflammationen kan leda till uttorkning (vätskebrist i kroppen) om barnet inte dricker tillräckligt. Barn som är uttorkade är törstiga, och slöa (eller ovanligt retliga) och kissar mindre än vanligt (lätta blöjor!) och kan se insjunkna ut i ansiktet ("halonerade" kring ögonen).

Ibland kan uttorkning behöva behandlas med intravenösa (i venen) vätskor på sjukhus.

Lunginflammation orsakad av virus kan åtföljas av symtom i mag-tarmkanalen som kräkningar och diarré. Dessa ökar i sin tur risken för att barnet blir uttorkat.

I svåra fall kan var och vätska samlas utanför själva lungan i lungsäcken (pleuraempyem) och kräva kirurgiska åtgärder.

Större lunginflammationer innebär ofta att det även cirkulerar bakterier i blodet, vilka kan sprida infektionen till andra delar av kroppen, och då handlar det om mycket allvarliga tillstånd.

Behandling

Behandling/Gör så här

Kontakta läkare om du tror att ditt barn har lunginflammation.

Ta genast barnet till en akutmottagning på sjukhus om han/hon andas väldigt snabbt, har svårt att andas och blek eller blåaktig hud.

I lindrigare fall kan läkaren ibland ställa diagnos genom att iaktta barnet andning, räkna dess takt (andningsfrekvensen) och lyssna med stetoskopet, så att akut röntgenundersökning inte behövs. Bakteriell lunginflammation behandlas med antibiotika, som regel i 7-10 dagar, och om andningen inte är påverkad kan medicinen ges genom munnen, i hemmet.

Det är viktigt att genast kontakta den ordinerande läkaren eller mottagningen för den händelse barnet inte kan ta den ordinerade medicinen eller börjar kräkas upp den. Kuren måste fullföljas till sista dagen, även om barnet har blivit mycket bättre efter några dygn.

Ofta kvarstår en viss osäkerhet om vilken sorts organism (bakterier, mykoplasma, virus) som är orsaken. Det är i det läget inget fel av läkaren att behandla med ett antibiotikum som hjälper mot bakteriell lunginflammation, som kan vara mycket farligt, för att eventuellt senare byta till ett som hjälper mot mykoplasma, som är en mycket mindre farlig infektion.

Om lunginflammationen är orsakad av ett virus har antibiotika ingen effekt. Andra läkemedel kan hjälpa vid vissa fall av lunginflammation orsakad av virus.

Barn med lunginflammation vill ofta äta mindre än vanligt, och de kanske inte alls vill ha någon fast föda. Det är dock viktigt att du ger barnet mycket att dricka för att förebygga uttorkning och det behövs energi och näring för att kroppen ska kunna bekämpa infektionen. Förutom dryck kan du ge glass, milkshake, välling o dyl i små men täta mål. Kontakta också alltid läkare om du misstänker att barnet är uttorkat, och du inte kan få i honom/henne vätska.

Om barnet har hög feber kan du ge paracetamol (Alvedon, Panodil) eller ibuprofen (Brufen, Ipren).

Ge inte barnet hostmedicin utan att först ha talat med läkare. Kom ihåg att hosta är kroppens sätt att rensa andningsvägarna från slem och utsöndringar orsakade av infektionen. Många ostmediciner verkar genom att öka sekretproduktionen, vilket rent av kan vara farligt för små barn.

Barn med astma som får lunginflammation behöver också ofta öka sitt intag av astmamediciner eller ta andra mediciner. Kontakta er astmaläkare om det!

Åk genast in till sjukhusets akutmottagning om barnets tillstånd plötsligt förvärras under behandlingen av lunginflammation i hemmet! Det kan röra sig om tillstötande andningssvårigheter, eller stigande andningstakt (mer än 40 andetag per minut när barnet är lugnt eller sover), tilltagande slöhet, blåskimrande hudfärg i ansiktet eller mer allmänna farotecken som nackstelhet eller smärtor.

Under antibiotikabehandling för bakteriell lunginflammation bör febern ha gått ner efter 3 dygns effektiv behandling. (Vid mykoplasmainfektion kan det ta längre tid.)

Förebyggande åtgärder

Det är svårt att förebygga att barn blir infekterade med de virus eller bakterier som orsakar lunginflammation.

Om syskon eller andra familjemedlemmar har en luftvägsinfektion sprids den som regel till övriga familjen genom hosta, nysningar eller handkontakt. Se till att alla tvättar händerna ofta.

Om barnet är yngre än 6 månader, och därmed löper större risk för allvarlig lunginflammation orsakad av RSV-virus, bör du försöka att undvika kontakt med personer som är förkylda eller hostar. Om barnet har en övre luftvägsinfektion med feber, bör han/hon stanna hemma.

Om en familjemedlem har fått diagnosen mykoplasmainfektion (atypisk lunginflammation), och andra i familjen hostar, ska du ta upp frågan med läkaren om de också ska behandlas.

Att vistas ute i friska luften dagligen oavsett årstid och väderlek minskar förekomsten av infektioner i barngrupper (som dagis och hos dagmamma).

Vaccin skyddar mot vissa typer av lunginflammation. På BVC vaccineras rutinmässigt mot kikhosta och Hib vid 4, 5 och 10 månaders ålder och på vissa håll i landet har pneumokockvaccin också införts.

Barn med astma eller hjärtfel och svårt underburna barn kan ha nytta av ytterligare vacciner/antikroppspreparat. Fråga barnets läkare! Beträffande förebyggande behandling mot kikhosta, se det avsnittet!