Feberkramper

Video: Feberkramper

Vad är...

Kontakta din läkare

Vad är feberkramper hos barn?

Feberkramper är en typ av anfall eller krampanfall som kan förekomma hos små barn i samband med feber.

De är vanligast mellan 6 månader och 3 år men kan ibland ses hos barn upp till 6 års ålder.

Kramperna kommer ofta den första dagen barnet har feber eller när febern stiger snabbt även om den exakta orsaken till feberkramper är okänd, tenderar de att vara ärftliga.

Feberkramper framkallas oftast av virussjukdomar som förkylning eller övre luftvägsinfektion.

Ibland kan feberkramper orsakas av en allvarligare infektion, t.ex. hjärnhinneinflammation.

Feberkramper är den vanligaste orsaken till anfall hos barn. Cirka 5 % av alla barn får ett eller flera anfall med feberkramper.

Symptom

Symtom och tecken vid feberkramper hos barn

Feberkramper är ett generaliserat krampanfall som kommer plötsligt hos ett barn med feber.

Hela kroppen stelnar plötsligt till, blicken blir tom och ögonen kan rulla bakåt, barnet reagerar inte på tilltal och faller omkull medvetslös. Därefter kommer ofta rytmiskt ryckiga rörelser i armar och ben, lika i båda sidor av kroppen ("symmetriska ryckningar").

Anfallet påverkar andningen, så att barnet kan bli blått i ansiktet. Andningen kommer dock igång igen efter en kort stund.

Barnet kan kissa/bajsa på sig under anfallet, som brukar vara bara någon eller några minuter. (Ett mer än 10 minuter långt anfall stämmer inte med vanliga feberkramper, inte heller ett anfall med tydligt asymmetriska ryckningar.)

När anfallet av feberkramper är över kan det ta flera minuter innan barnet vaknar upp ordentligt, men sedan brukar han/hon bli som vanligt rätt snabbt, knappast förvirrad eller särskilt sömnig som efter ett epileptiskt anfall.

Komplikationer vid feberkramper

Även om feberkramper är väldigt skrämmande för föräldrarna, så är de sällan farliga. Det är bara när anfallet har varat i 20-30 minuter som blodcirkulationen till hjärnan påverkas.

När det rör sig om feberkramper för första gången, erbjuds föräldrarna ofta att barnet läggs in på sjukhuset för observation.

Om det emellertid handlar om ett anfall som var typiskt för vanliga feberkramper och vissa andra villkor är uppfyllda (förväntad ålder, normal förlossning/födelse, normal utveckling, aldrig hjärnskakning), så behöver barnet strängt taget inte läggas in.

Någon närmare utredning behövs knappast heller, i alla fall inte om det även finns en ärftlig belastning för feberkramper (t ex ett syskon till pappan hade det).

De flesta barn får bara feberkramper en gång, men cirka 1/3 av alla barn får ett nytt anfall vid en annan febersjukdom.

Det går inte att förutsäga vilka barn som kommer att få återkommande feberkramper efter en enda episod. Risken för återkommande feberkramper är störst hos barn som haft sitt första anfall före 1 års ålder eller vid relativt låg feber, och hos barn med föräldrar eller syskon som har haft feberkramper.

Epilepsi senare i livet är något vanligare hos barn som haft feberkramper, ssk om dessa har varit "komplicerade" - inte riktigt motsvarat den typiska beskrivningen enligt ovan.

Behandling

Behandling/Gör så här om du har ett febrigt barn som får ett krampanfall

Sök på akutmottagningen om du har ett febrigt barn som får ett krampanfall för första gången! Ring 112 eller landstinget sjukvårdsrådgivning vid tveksamhet.

Kramperna går över av sig själv innan du hinner få hjälp, men det är lämpligt att läkare fastställer varför barnet har feber f.a. utesluta allvarliga orsaker.

Om barnet är medvetslöst och kroppen rycker, ska du lägga honom/henne på sidan i ett stabilt läge, med huvud något bakåt, så att luftvägarna hålls öppna.

Skydda barnets huvud från att slå i golvet eller andra föremål genom att lägga en hopvikt handduk eller ett mjukt föremål under huvudet.

Lossa åtsittande kläder.

Stick INTE in någonting i munnen eftersom det kan skada tänderna.

Stanna med barnet tills han/hon vaknar, eftersom barnet kan vara förvirrat och kanske inte förstår vad som hänt.

Om barnet har ett mer begränsat anfall utan att förlora medvetandet är det viktigt att du tar med barnet till ett lugnt ställe, låter det sitta ned och lugna ned sig tills han/hon är helt vaken igen och anfallet är över.

Försök inte stoppa skakningarna under ett anfall genom att hålla om barnet, eller genom att skaka honom/henne. Det är inte till någon hjälp.

Ge paracetamol (Panodil, Alvedon) i form av stolpiller för att få ned barnets feber. Ge aldrig barnet medicin via munnen p.g.a. risken att "sätta i halsen".

Svalka av barnet genom att ta av alla kläder.

Ge barnet kramplösande medicin i ändtarmen om det tidigare har ordinerats av läkare. Försök notera hur länge krampanfallet varar.

Ring 112 och begär ambulans om kramperna varar mer än 5 minuter, eller det kommer nya anfall hela tiden med bara korta mellanrum.

Förebyggande

Förebyggande åtgärder: Feberkramper hos barn

Det er vanskelig å forebygge feberkrampeanfall, og noen nyere studier hevder at dette ikke er mulig. Også hos barn som har hatt feberkramper tidligere, kan det være vanskelig å forebygge nye anfall da anfallet kan komme på raskt stigende feber uten at du som forelder, er klar over at barnet begynner å bli syk med feber.

  • Nyere studier viser at det å gi   febernedsettende medisin ved seinere feberepisoder sannsynligvis ikke reduserer sjansen for nye feberkrampeanfall.  I mange land (som Sverige) anbefales det derfor ikke å gi forebyggende febernedsettende medisin til barn som har hatt feberkramper tidligere, mens i Norge anbefales dette fortsatt (kilde: Akutt-veileder i pediatri, Norsk barnelegeforening). Det er viktig å huske at feber er et av kroppens effektive virkemidler for å bekjempe infeksjon, så generelt anbefales det ikke å gi febernedsettende medisin til barn med feber og som har god almentilstand.
  • Hold barnet passe svalt ved å kle av barnet og unngå genser, dyne og teppe.
  • Bruk tynne sengeklær og tynn pyjamas.
  • Gi barnet rikelig med drikke og unngå å kle på barnet for mye klær når det har feber.