Epilepsi

Video: Epilepsi

Vad är...

Vad är epilepsi hos barn?

Epilepsi innebär en benägenhet att få anfall av rytmiskt upprepade störningar i hjärnans elektriska aktivitet (paroxysmal aktivitet).

Anfallen ändrar tillfälligt det sätt en person tänker, rör sig, beter sig eller känner. Det kallas ibland för krampanfall, eftersom det ofta är kombinerat med ryckningar i kroppen.

Anfallen kan drabba hela kroppen eller bara specifika delar, de kan ske med ett förändrat medvetande eller medvetslöshet.

Det är inte ovanligt med anfall utlösta från hjärnan tidigt i barndomen, speciellt vid hög feber. Epilepsi, som definieras som upprepade episoder av anfall, är emellertid mycket ovanligare och drabbar cirka 1 av 40 barn.

Några av de kända orsakerna till epilepsi är infektioner, skador och ärftliga eller andra sjukdomar i centrala nervsystemet.

Oftast är emellertid orsaken till krampbenägenheten okänd.

Även om epilepsi kan vara en långvarig sjukdom kommer en del människor så småningom att sluta få anfall, eller så kommer antalet anfall att minska betydligt.

Symptom

Symtom och tecken vid epilepsi hos barn

Det finns två grundläggande typer av anfall - generaliserade anfall, som omfattar hela hjärnan och partiella (eller fokala) anfall som bara omfattar en del av hjärnan.

I båda dessa kategorier finns olika typer av anfall. Symtomen varierar beroende på vilken typ av anfall barnet har.

Generaliserade tonisk-kloniska anfall (grand mal-anfall) börjar vanligtvis med plötslig stelhet i hela kroppen (tonisk fas). Detta varar kanske 30 sekunder och åtföljs ibland av ett skrik. Därpå blir barnet medvetslöst, faller till marken och har rytmiska ryckningar i ansikte, armar och ben (klonisk fas).

Den här fasen kan vara från 30 sekunder till några minuter. Barnet kan bita sig i tungan och "tugga fradga" - bubblig saliv kommer från munnen.

Anfallet kan påverka andningen, så att den sjuka blir blå om läpparna av syrebristen. I de flesta fall får barnet emellertid tillräckligt med luft redan efter en kort stund.

Det är vanligt att kissa/bajsa på sig under ett epileptiskt anfall.

När anfallet är över kan det ta flera minuter eller mer innan barnet vaknar upp. Han/hon är fortfarande förvirrad och desorienterad, kanske inte förstår vad som har hänt och är ofta trött och vill sova. Detta kallas den postiktala fasen.

En annan typ av generaliserat anfall är frånvaroattacker ("absencer") vid epilepsitypen "petit mal". ("Grand mal" syftar på det generaliserade anfallet.)

Under den korta attacken av mental frånvaro slutar barnet plötsligt med det han/hon håller på med och stirrar framför sig med frånvarande blick. Hon reagerar inte på din röst. Efter attacken, som normalt varar några sekunder, återtar barnet den aktivitet hon höll på med.

Vid absencer förekommer vanligen inga ryckningningar i kroppen och barnet är inte trött eller förvirrat efteråt. Barn med frånvaroattacker kan emellertid ha många anfall per dag, vilket förstås påverkar uppmärksamhet och inlärningsförmåga.

Barnet kan uppfattas som ouppmärksam, rastlös och hyperaktiv. Detta skapar problem, speciellt i skolmiljön. Det finns flera olika typer av partiella anfall, t.ex. enkla och komplexa. Under enkla partiella anfall beror symtomen på var i hjärnan den paroxysmala aktiviteten äger rum, men personen är vid fullt medvetande.

Om exempelvis ett område i hjärnan som kontrollerar vissa rörelser påverkas, kan symtomen omfatta skakningar i bara en arm eller ett ben. Om området i hjärnan som kontrollerar synen påverkas, kan anfallet leda till symtom som har med synen att göra, som blinkningar, ögonskakningar eller dubbelseende.

Komplexa partiella anfall drabbar en sådan del av hjärnan att de leder till nedsatt medvetande. Under dessa anfall kan barnet gå omkring eller göra konstiga saker utan att vara helt medveten om vad han gör. Han kan smacka med läpparna, göra en tuggande rörelse med munnen eller ha ovanliga handrörelser.

Han kanske inte svarar på muntliga uppmaningar. Partiella anfall kan, i vissa fall, övergå i generaliserade.

Komplikationer

Komplikationer: epilepsi

Epileptiska anfall hos barn är i allmänhet inte farliga och upphör vanligtvis efter bara några minuter. Om ett generaliserat anfall varar mer än 15-20 minuter kan blodcirkulationen till hjärnan påverkas.

Det viktigaste faromomentet vid epilepsi är olycksrisken. Som förälder måste du tänka dig in i att ditt barn i vilken ögonblick som helst kan tappa medvetandet. Om hon då har klättrat upp i ett träd, eller simmar på djupt vatten eller cyklar i trafik, kan händelsutvecklingen förstås bli ödesdiger.

Status epilepticus är ett tillstånd som innebär att ett anfall varar mer än 20-30 minuter, eller att ett barn har flera anfall i rad utan att återfå medvetandet mellan anfallen. Ring omedelbart 112 eftersom det kan vara ett livshotande tillstånd.

Behandling

Behandling/Gör så här om du misstänker att barnet har haft ett epilepsianfall

Kontakta omedelbart läkare om du misstänker att barnet har fått haft ett anfall för första gången.

Läkaren kommer då att bestämma om barnet ska undersökas och remitteras till en neurolog (en hjärnspecialist) för ytterligare bedömning.

Som en del av undersökningen kan barnet få göra en EEG-undersökning (elektroencefalogram). En EEG-undersökning innebär att man spelar in hjärnans elektriska aktivitet. Hos barn med epilepsi visar EEG-undersökningen ofta speciella förändringar i den elektriska aktiviteten - även när barnet inte har något anfall. Hos vissa barn med epilepsi är EEG-undersökningen normal och ytterligare undersökningar kan vara nödvändiga.

Om ditt barn har epilepsi, kommer längden och typen av anfall att avgöra om du ska kontakta läkare omedelbart vid anfallen eller inte.

Det är viktigt att du agerar lugnt och vet vad du ska göra om barnet får ett anfall. Om barnet är medvetslöst och kroppen skakar, ska du lägga honom/henne på sidan i ett stabilt läge, med huvud något bakåt, så att luftvägarna är öppna.

Skydda barnets huvud från att slå i golvet eller andra föremål.

Lossa alla åtsittande kläder.

Stick INTE in någonting i munnen eftersom det kan skada tänderna.

Stanna med barnet tills han/hon vaknar, eftersom barnet kan vara förvirrat och kanske inte förstår vad som hänt.

Om barnet har ett mer begränsat anfall utan att förlora medvetandet är det viktigt att du tar med barnet till ett lugnt ställe, låter det sitta ned och lugna ned sig tills han/hon är helt vaken igen och anfallet är över. Försök inte stoppa skakningarna under ett anfall genom att hålla om barnet, eller genom att skaka honom/henne. Det är inte till någon hjälp.

Om barnet har epilepsi och har haft långvariga anfall kanske läkaren rekommenderar att du har läkemedel hemma som du kan ge för att avbryta anfallen. Dessa läkemedel tas inte via munnen utan ges i barnets ändtarm i början av ett anfall. Hur snabbt läkemedlet ska ges efter att ett anfall har börjat, beror på flera faktorer.

Det är viktigt att du i förväg får tydliga instruktioner om detta av läkaren, Barnets skola eller förskola ska också informeras och ha läkemedel till hands om barnets läkare har ordinerat det.

Barn med epilepsi ordineras läkemedel som de ska ta varje dag för att förebygga anfall. Det finns många olika typer av läkemedel beroende på vilken typ av anfall barnet har. Dosen bör kontrolleras och korrigeras regelbundet med hjälp av bestämning av medicinens koncentration i blodprovet.

Tyvärr finns det inget botemedel mot epilepsi, men de flesta kan kontrollera anfallen med läkemedel. I vissa svåra fall, där läkemedel inte hjälper, kan operation övervägas.

Förebyggande

Förebyggande åtgärder: epilepsi

För att förebygga anfall måste barn med epilepsi ta sin medicin regelbundet, helst vid ungefär samma klockslag varje dag, och regelbundet kontrollera läkemedlets nivå i blodet.

De bör sova ordentligt, undvika strapatser intill utmattning. äta regelbundet och vistas ute i friska luften dagligen.

När barn med epilepsi får feber och någon infektion ökar risken för ett anfall. På grund av det bör barn med epilepsi behandlas mer målmedvetet med febernedsättande läkemedel än andra barn.

Det är särskilt viktigt för barn med epilepsi att ALLTID använda hjälm när de cyklar, åker skidor, skridskor eller sparkcykel, rullskridskor eller rullbräda!

Barn med epilepsi ska ALDRIG simma ensamma och alltid bära flythjälpmedel nära eller i djupt vatten.

Kom ihåg att även om man simmar bredvid en person på djupt vatten, som plötsligt blir medvetslös och sjunker, så är det väldigt svårt att hitta och rädda den drabbade!

Särskilda bestämmelser finns förstås beträffande körkortsträning och bilkörning för den som har epilepsi. Rådgör med specialistläkaren!